Skip to main content

Stavsotning

Last Updated on 2023-12-30 by Admin

Från 1 januari 2023 använder vi oss av så kallad stavsotning för att göra rent i rökkanalerna. Det är en teknik där sotningen sker nerifrån eldstaden. Stavsotning är betydligt renare och säkrare än traditionell sotning.

Se filmen där vi visar hur stavsotning går till.

Fördelarna med att använda stavsotning är många. Framför allt handlar det om arbetsmiljön för våra sotare. Dels slipper sotarna gå upp på tak så ofta vilket minskar risken för fallolyckor, dels slipper de andas in sotpartiklar.

Med stavsotning blir resultatet även mycket renare än med traditionell sotning. Det innebär att vi inte behöver komma och sota i din eldstad lika ofta som tidigare.

Som fastighetsägare eller hyresgäst behöver du inte vara orolig för att det blir smutsigt i din bostad när stavsotning används. Allt sker i en sluten miljö där eldstaden täcks av en skyddande duk och en särskild dammsugare kopplas in för att suga upp allt sot.

Så här fungerar stavsotning:

  • Sotningen sker nerifrån via eldstaden i stället för uppifrån taket vid skorstenens mynning.
  • Tekniken bygger på att ett antal stavar kopplas ihop med en speciell borste i ytteränden. Hur många stavar som behövs beror på hur hög skorstenen är.
  • Stavarna förs in i eldstaden och sedan uppåt i rökkanalen. En skruvdragare får borsten att rotera och rengör på så vis hela rökkanalen.
  • För att skydda inomhusmiljön läggs en duk över eldstadens mynning.
  • Sotaren kopplar även ihop anordningen med en sotsug för att förhindra att sot och andra partiklar sprids i bostaden.

sotning – ett riskfyllt yrke

Sotning är ett begrepp som har funnits i 500 år. Utförandet har varit relativt likvärdigt under århundranden, vilket också gäller själva regleringen. Genom åren har en ikonisk bild av sotaren skapats: en svartsotig, smutsig figur som klättrar på taken. Men genom sitt traditionella yrkesutövande har sotarna även haft en hög exponering av bland annat sot och en ökad risk för fallolyckor. 

Sotarnas arbete innebär exponering för flera olika riskfaktorer. De exponeras för kolpartiklar, polyaromatiska kolväten (PAH), metaller och metalloider, förbränningsgaser och damm, men även lösningsmedel och i viss mån asbest. Sotarna arbetar dessutom på hög höjd, vilket innebär en risk för allvarliga fallolyckor, både vid tillträde till tak och under arbete på tak. Risken för fallolyckor ökar i samband med ensamarbete och tidspress, två faktorer som är vanligt förekommande i sotningsbranschen.

Länkar

Länkar här